Artros

Vi utreder och behandlar patienter med ortopediska åkommor
Mån-Tors 8-21     Fre  8-17

Upplever du smärta i höft & knät och behöver hjälp är du välkommen att boka tid till specialistläkare i ortopedi.

En av de vanligaste patientgrupperna som vi träffar är de som har artros i en eller flera leder. Man räknar i Sverige med att var fjärde person över 45 år lider av artros. Den drabbar oftast leder i knä, höft, fingrar, rygg och stortå.

Hos oss arbetar erfarna ortopeder. Vi undersöker din höft eller ditt knä och utesluter därigenom andra orsaker till dina besvär. Vi kan om det behövs remittera för olika röntgenundersökningar eller blodprovstagningar och vi tar alltid ställning till lämplig behandling.

Behandling av artros är inte standardiserad utan individuell. Den kan bestå av viktnedgång, träning, smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel, cortisoninjektioner eller operation där man byter ut leden och får en konstgjord led istället. En sådan operation sker på något av sjukhusen i Stockholm, eller på ditt hemortssjukhus.

Normalt brosk ser ut som nyspolad is, blankt och slätt. Det utgör en glidyta mellan benändarna. Det har till skillnad från ben en viss elasticitet och fungerar därför också som en stötdämpare i leden. I brosket finns inga smärtnerver och därför är det normalt smärtfritt att röra i sina leder. Brosket har inga blodkärl utan få sin näring genom ledvätskan, som pressas ut i brosket vid belastning.

När leden drabbas av artros, så bryts brosket i leden ner. Den ”nyspolade isen” börjar då mer och mer likna en ”ryamatta” där så småningom stora ”tussar av garnet” ”rivits bort”. Man vet inte säkert orsaken till artros, men att ärftlighet och tidigare skador på brosket har betydelse vet man.

De första symtomen brukar komma smygande med lite ont när man löptränar eller går längre sträckor. Ibland blir leden svullen som tecken på irritation. Den känns ofta stel och rörligheten försämras. I början av sjukdomen brukar besvären variera över tid så att man tidvis har symtom omväxlande med symtomfria perioder. Det kan ibland ta flera år innan sjukdomen syns på en röntgenbild av tex höften eller knät.